5 MINUTER
Fotoscreeningenheter mäter objektivt brytningsfel och ögonjustering, vilket underlättar identifiering av de sex riskfaktorerna för amblyopi utan mycket samarbete från patienten. Med vissa fotoscreeningenheter kan båda ögonen undersökas samtidigt och undersökningen kan utföras på bara några sekunder.
Vid mätning av synskärpa testas subjektivt hur väl ett barn kan se med hjälp av en syntavla. Barnet måste samarbeta för att titta på rätt linje och tala om vad hen ser. Vid testning av synskärpa kan brytningsfel upptäckas men feljustering av ögonen upptäcks inte och skillnader mellan ögonen kan missas. Vid synskärpescreening kan även icke-brytningsrelaterade synproblem, som kan bero på problem med näthinnan, ögonstrukturen eller den neurologiska kopplingen mellan ögat och hjärnan, upptäckas.
American Academy of Pediatrics (AAP) och American Association for Pediatric Oftalmology and Strabismus (AAAPOS) rekommenderar att fotoscreeninginstrument används för små barn innan de kan genomföra ett synttavlebaserat synskärpetest på ett tillförlitligt sätt. Så snart ett barn kan utföra ett synskärpetest, vanligtvis vid cirka 5 års ålder, rekommenderas enligt policyn att subjektiv testning av synskärpa utförs med en syntavlebaserad screeningenhet. Enligt policyn rekommenderas inte användning av fotoscreeningenheter för barn som är äldre än 5 år, främst på grund av att inga grundliga studier av prestanda för fotoscreeningenheter för den åldersgruppen har utförts.
En studie utförd av forskare vid Virginia Commonwealth University visade effektiviteten med fotoscreening för barn i skolåldern. Studien omfattade 1 593 barn i tredje klass i 16 grundskolor i ett ”county” i Virginia. Eleverna genomgick både instrumentbaserad screening och traditionell synskärpeundersökning.
Barn som remitterades via någon av metoderna fick en heltäckande ögonundersökning med cykloplegisk refraktion för bedömning av remissens noggrannhetsgrad. Även tiden till undersökning mättes för både instrumentbaserad screening och synskärpemätning.
Totalt 516 elever (32,4 %) remitterades för en heltäckande ögonundersökning baserad på endera metoden. Remitteringen från båda undersökningsmetoderna var en stark prediktor för barn som behövde synkorrigering, där 94 % av de som remitterades behövde glasögon eller en mer ingående uppföljningsundersökning.
Dessutom krävdes korrigering för 78 % av de elever som enbart remitterades för instrumentbaserad synscreening, jämfört med endast 50 % av de som enbart remitterades för synskärpetestning. Dessa resultat visar att när enbart fotoscreening användes identifierades fler studenter i behov av heltäckande ögonundersökning än när enbart synskärpeundersökning användes.
Obs! Procenttalet anger noggrannheten för testmetoderna.
Resultaten från studien visade att instrumentbaserad screening är tidseffektiv och kan utföras på ¼ av tiden för synskärpeundersökning. Specifikt tog instrumentbaserad screening i genomsnitt 30 sekunder per barn jämfört med synskärpetestning som i genomsnitt tog 120 sekunder per barn.
Enligt U.S. Preventative Services Task Force bör barn mellan 3 och 5 år genomgå synscreening minst en gång som en del av arbetet med att främja god synhälsa.1 Med synscreening kan synproblem som kan leda till blindhet om de inte behandlas tidigt upptäckas. Vid synskärpetestning kan brytningsfel upptäckas jämfört med att sex riskfaktorer för amblyopi kan identifieras på ett tidseffektivt sätt med fotoscreening. Genom att använda en kombination av dessa synscreeningtester kan fler barn som behöver synkorrigering identifieras, vilket bidrar till att förhindra synförlust.
