Hur de olika graderna av hypertoni behandlas

American Heart Association publicerade 2017 uppdaterade riktlinjer för hypertoni, där nya blodtrycksmål och behandlingsrekommendationer för patienter med högt blodtryck diskuterades.

I de nya riktlinjerna för hypertoni har definitionen av hypertoni ändrats så att den återspeglar nya mål för mätning av systoliskt och diastoliskt blodtryck. De här blodtrycksmålen, med kategorisering av hypertoni, är till hjälp när kliniska beslut fattas. Kategorierna är: normalt blodtryck, förhöjt blodtryck, grad 1 och grad 2.¹

Tidigare definierades högt blodtryck som systolisk blodtryck på 140 mmHg eller högre eller diastoliskt blodtryck på 90 mmHg eller högre.1 I de uppdaterade riktlinjerna har hypertoni omdefinierats som systoliskt blodtryck på 130 mmHg eller högre eller diastoliskt blodtryck på 80 mmHg eller högre.1 Det innebär att patienter med systoliskt blodtryck på 140/90 mmHg eller högre nu anses ha hypertoni av grad 2.¹

Det finns fler hypertoniska patienter än någonsin tidigare – det här vanliga tillståndet beräknas öka med 8 % mellan 2013 och 2030.² Därför ger riktlinjerna för hypertoni nya behandlingsrekommendationer som omfattar både livsstilsändringar och farmakologiska strategier för hantering av tillståndet.¹Det är viktigt att vårdgivare har omfattande kunskap om hur de olika graderna av hypertoni ska behandlas på ett effektivt sätt för att förhindra de farliga effekterna.

Normalt blodtryck

Normalt blodtryck definieras som systolisk blodtryck på <120 mmHg och diastoliskt blodtryck på <80 mmHg.1 Patienter med normalt blodtryck uppmuntras att fortsätta med en hälsosam livsstil för att bibehålla sitt normala blodtryck och förhindra utveckling av hypertoni. För patienter med normalt blodtryck kan en blodtrycksbedömning göras varje år.

Förhöjt blodtryck

Förhöjt blodtryck kallades tidigare för prehypertoni. Det klassificeras som systoliskt blodtryck på 120–129 mmHg och diastoliskt blodtryck på under 80 mmHg.¹För att förhindra hypertoni från att utvecklas rekommenderas att patienten genomför livsstilsförändringar och får sitt blodtryck kontrollerat på nytt efter 3–6 månader.¹Exempel på hälsosamma livsstilsförändringar:¹

• Följa s.k. DASH-kosthållning, som är rik på frukt, grönsaker, fullkorn och mjölkprodukter med låg fetthalt
• Motionera regelbundet
• Minska natriumintaget
• Bibehålla en hälsosam vikt
• Hantera stressnivåer
• Monitorera blodtrycket hemma medblodtrycksmätare för hemmabruk
• Begränsa alkoholintaget
• Undvika rökning
• Få kvalitetssömn

Endast icke-farmakologisk behandling är en effektiv behandlingsstrategi för vuxna med förhöjt blodtryck^{3, 4}, eftersom det kan minska systoliskt blodtryck med cirka 4–11 mmHg.¹

Hypertoni av grad 1

Hypertoni av grad 1 definieras som systoliskt blodtryck på 130–139 mmHg och diastoliskt blodtryck på 80–89 mmHg.¹Risken att patienten drabbas av hjärtsjukdom eller stroke på tio års sikt ska bedömas med hjälp av verktyget för beräkning av risk för aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom(ASCAP) för att fastställa lämplig behandling och uppföljningsschema.¹

Mindre än 10 % risk för ASCVD:

Enligt rekommendationerna är hälsosamma livsstilsförändringar den enda åtgärden om risken för ASCVD är mindre än 10 %. Patientens blodtryck bör kontrolleras efter 3–6 månader.¹

Högre än 10 % risk för ASCVD:

Hälsosamma livsstilsförändringar i kombination med blodtryckssänkande medicin (ett enda preparat) är den rekommenderade behandlingen om patientens ASCVD-risk är högre än 10 % eller om patienten har en klinisk kardiovaskulär sjukdom, diabetes eller kronisk njursjukdom. När behandlingen har påbörjats bör patientens blodtryck kontrolleras på nytt efter en månad.¹Om patientens blodtrycksmål har uppnåtts efter en månad kan patienten kontrolleras på nytt efter 3–6 månader.¹om blodtrycksmålet inte har uppnåtts efter en månad bör ett annat läkemedel eller en annan titrering övervägas.1 Patienten bör fortsätta komma på uppföljningsbesök till läkaren varje månad tills blodtrycket är kontrollerat.¹

Hypertoni av grad 2

Hypertoni av grad 2 definieras som systoliskt blodtryck på ≥140 mmHg och diastoliskt blodtryck på ≥ 90 mmHg.1 En kombination av hälsosamma livsstilsförändringar och blodtryckssänkande läkemedel (två förstahandspreparat i olika klasser) är den rekommenderade vårdplanen för patienter med hypertoni av grad 2.¹Om patientens blodtrycks mål har uppnåtts efter en månads behandling kan de kontrolleras på nytt efter 3–6 månader.¹Om blodtrycksmålet inte har uppnåtts efter en månads behandling bör ett annat läkemedel eller en annan titrering övervägas, tillsammans med uppföljningsbesök hos läkaren varje månad tills blodtrycket är kontrollerat.¹

Icke-malign hypertoni och malign hypertoni

Om patienten har mycket förhöjt blodtryck (systoliskt blodtryck på över 180 mmHg eller diastoliskt blodtryck på över 120 mmHg) och inte har tecken på eller symtom som indikerar målorganskada eller dysfunktion anses patienten ha icke-malign hypertoni.¹Behandling med blodtryckssänkande läkemedel ska ökas för dessa patienter.¹

Om patientens mycket förhöjda blodtryck åtföljs av ny eller förvärrad målorganskada betraktas tillståndet som malign hypertoni. ¹ Patienter med malign hypertoni ska skrivas in på en intensivvårdsavdelning. Ett läkemedel ska administreras för att minska blodtrycksnivån och patientens blodtryck ska monitoreras kontinuerligt.¹Om det här tillståndet inte behandlas är medianvärdet för överlevnad 10,4 månader.⁵

Viktigt att tänka på

Det finns en stark korrelation mellan blodtrycksnivå och risk för kardiovaskulär sjukdom – ju högre blodtryck, desto större risk.¹Därför är det viktigt att vårdgivare vet hur de olika graderna av hypertoni ska behandlas. Genom att integrera både icke-farmakologiska och farmakologiska behandlingsstrategier kan ni hantera patientens risk för de farliga effekterna av hypertoni, inklusive synförlust, hjärtattack eller hjärtsvikt, stroke och njurskador.⁶

Hämta vår e-bokför att få mer information om hur de olika graderna av hypertoni behandlas och fördelarna med automatiserade lösningar för att detektera, diagnostisera och hantera det tillståndet på kliniken och bortom den.

Referenser:

1. American Heart Association. 2017 Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation and Management of High Blood Pressure in Adults.

2. American Heart Association and American Stroke Association. 2017 Heart Disease and Stroke Statistics Update.

3. Whelton PK, Appel LJ, Espeland MA, et al; for the TONE Collaborative Research Group. Sodium reduction and weight loss in the treatment of hypertension in older persons: a randomized controlled trial of nonpharmacologic interventions in the elderly (TONE). JAMA. 1998;279(11):839-846.

4. Whelton PK. The elusiveness of population-wide high blood pressure control. Annu Rev Public Health. 2015;36:109-130.

5. Keith NM, Wagener HP, Barker NW. Some different types of essential hypertension: their course and prognosis. Am J Med Sci. 1974;268(6):336-345.

6. National Heart, Lung, and Blood Institute. High Blood Pressure. https://www.nhlbi.nih.gov/health-topics/high-blood-pressure. Tillgängligt 17 september 2018